Hoppa till innehållet

Gliese 877

Från Wikipedia
Gliese 877
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOktanten
Rektascension22t 55m 45,509s[1]
Deklination-75° 27′ 31,21 ″[1]
Skenbar magnitud ()10,377[1]
Stjärntyp
SpektraltypM3 V[2]
B–V+1,48[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+46,60 ± 10[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -1 026,327[4] mas/år
Dek.: -1 059,318[4] mas/år
Parallax ()116,4127 ± 0,0291[4]
Avstånd28,017 ± 0,007  (8,590 ± 0,002 pc)
Absolut magnitud ()+10,700 ± 0,024[5]
Detaljer
Radie0,442 ± 0,040[5] R
Luminositet0,023[6] L
Temperatur3 467 ± 100[5] K
Vinkelhastighet0,95[5] km/s
Andra beteckningar
L 49-19, LHS 531, GJ 877, HIC 113229, HIP 113229, 2MASS J22554532-7527320, NLTT 55234, PLX 5547, Gaia DR2 6378584028690858496, Gaia DR3 6378584028690858496[7][1]

Gliese 877 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oktanten nära gränsen till stjärnbilden Indianen. Den har skenbar magnitud av ca 10,38[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 116,41 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 28 ljusår (10,7 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 47 km/s.[3] Närliggande kända stjärnor är Beta Hydri och Zeta Tucanae med avstånd av 4,5 respektive 6,2 ljusår från solen.[8]

Gliese 877 är en orange till röd stjärna i huvudserien av spektralklass M3 V[2] och klassas som en ovanligt ljusstark röd dvärg (14 gånger ljusare än Proxima Centauri, den närmaste röda dvärgen till solen). Den har en radie som är ca 0,44[5] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,023 gånger solen[6] vid en effektiv temperatur av ca 3 400 K.[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 877, 21 januari 2023..
  1. ^ [a b c d e] LHS 531 -- High proper-motion Star (SIMBAD)
  2. ^ [a b c] Koen, C.; Kilkenny, D.; van Wyk, F.; Marang, F. (2010). "UBV(RI)C JHK observations of Hipparcos-selected nearby stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 403 (4): 1949–1968. Bibcode:2010MNRAS.403.1949K. doi:10.1111/j.1365-2966.2009.16182.x. pp. 1949-1968.
  3. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/113229/lhs531. Hämtad 2023-09-24.
  4. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  5. ^ [a b c d e f] Houdebine, E. R.; Mullan, D. J.; Paletou, F.; Gebran, M. (2016). "Rotation-Activity Correlations in K and M Dwarfs. I. Stellar Parameters and Compilations of v sin I and P/sin I for a Large Sample of Late-K and M Dwarfs". The Astrophysical Journal. 822 (2): 97. arXiv:1604.07920. Bibcode:2016ApJ...822...97H. doi:10.3847/0004-637X/822/2/97. S2CID 119118088.
  6. ^ [a b] Morales, J. C.; Ribas, I.; Jordi, C. (2008). "The effect of activity on stellar temperatures and radii". Astronomy and Astrophysics. 478 (2): 507–512. arXiv:0711.3523. Bibcode:2008A&A...478..507M. doi:10.1051/0004-6361:20078324. S2CID 16238033. pp. 507-512.
  7. ^ L 49-19 (unistra.fr). Hämtad 2023-09-24.
  8. ^ Stars within 15 light-years of Luyten 49-19 (The Internet Stellar Database)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]